Om dåligt samvete..

Dåligt samvete det har jag..det här året har varit ett enda dåligt samvete..
Fast dom val jag har gjort har förändrat mig..fått mig att inse att det
dåliga samvetet följer oss hela livet..vare sig vi vill eller inte..

Dåligt samvete har jag över min pojke som inte riktigt trivs hos sin
pappa och hans nya familj..skulle vilja säga..-stanna hos mig, du
behöver inte..men det gör jag inte för han behöver sin pappa oxå..
han älskar ju honom..så jag peppar och hoppas på det bästa..
                                                          
Lite dåligt samvete har jag oxå för min flicka oxå..vi hinner aldrig
övningsköra, eller snarare..vi har aldrig tid samtidigt..för sista året
på gymnasiet är ingen lek och hon har ju sin dans och sin fina kille
som oxå tar hennes tid..jag har mitt jobb och min träning..fast blir
det inte förr så finns ju tiden när det blir sommar och skolan tar slut..
det ordnar sig nog..

Ett till dåligt samvete har jag för att jag lämnat mitt äktenskap..min man
som är så snäll..som älskar mina barn som om dom vore hans egna..
som alltid satt mig på en pidestal..som är jävligt bra i sängen och händig
som få..varför kunde jag inte vara nöjd..varför räckte inte det..har inget
bra svar..bara dåligt samvete..ibland..

Man får helt enkelt lära sig att leva med dåligt samvete och inte låta det
ta över..

Jag kämpar..jag gör min egen lycka och jag är lycklig..
finns inget dåligt samvete i världen som kan ta det ifrån mig..:)